2 Januari 2018. Om en vecka åker jag till London för min första audition. Min första audition till framtiden, kanske. Jag har aldrig trott så starkt på mig själv. Att ta något från en idé till en dröm till en plan till handling är fan ett underverk. Idén som började växa i mig när jag var tolv som sedan blev en dröm när jag var fjorton som sedan blev en plan när jag var femton som nu ska bli handling när jag är arton är overkligt. Hur kom jag hit? När jag lämnade in min första ansökning fick jag svar på om det går.  Allt går om man vill. Jag ser fram emot att träffa nya människor, vara i London, prata engelska, leka med Sativa och framförallt få skådespela. Jag är så stolt över mig själv att jag nästan spricker.

24 Januari 2018. Två av fem auditions gjorda. Varken RADA eller LAMDA ville se mer av mig för den utbildningen jag sökte och det är okej. Jag har tre skolor kvar. Och jag har växt några meter redan. 

6 Mars 2018. Har nu gjort audition till Guildhall och Drama Centre. Den förstnämnda var min värsta audition-upplevelse hittills och den sistnämnda min bästa. Jag har insett att jag avskyr teatermänniskor. Har aldrig träffat människor som är så självupptagna. På Guildhall fick jag inte visa någon av de fyra monologerna jag hade förberett, och han som höll i auditionen fick mig nästan att börja gråta. Det känns ändå okej nu. Det här kommer jag stöta på tusen gånger i framtiden i den här branschen. Jag lär mig. 

10 April 2018. Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag har gråtit idag. Jag gråter nästan aldrig, kanske någon gång varannan månad. Den här Londonresan har mest bestått av tårar och noll timmar sömn. Jag hade min sista audition igår och jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva känslan för den skolan. Central School of Speech and Drama, sista skolan och kanske min värsta audition. För att göra en lång historia kort så hade jag inte sovit på ca 3 dygn, inte ätit någon frukost den morgonen och kände mig inte alls förberedd. Jag var så slut så jag kände inte en enda känsla av nervositet, jag kände ingenting. Jag ville bara göra det jag skulle göra och sen gå till mitt hotellrum för att sova. Under en workshop som vi hade i grupper om ca 20 sökande så hade vi en uppvärmning där vi skulle springa runt i rummet. Jag snubblade, ramlade platt på golvet och svimmade. När jag vaknade stod alla runt mig och tittade på mig med stora ögon och jag kände att jag skulle börja gråta när som helst. Jag blödde näsblod och hade slagit i huvudet riktigt hårt. Återigen: jag avskyr teatermännsikor. Istället för att hjälpa mig stod alla dessa människor och stirrade på mig när jag torkade upp mitt blod från det hårda, kalla stengolvet. Jag ville spy, egentligen inte för att jag hade slagit mig utan för att situationen var så bisarr. Det som inte får hända på en audition hände mig. Efter att jag hade torkat upp blodet från golvet och druckit lite vatten så fortsatte vi med momentet och jag kände hela tiden att jag ville sjunka genom marken.

Jag har inte kommit in på någon skola. Jag har inte kommit vidare till någon av de utbildningarna jag sökte till. Jag har lagt energi, tid, och pengar på dessa auditions och inget har gått som jag har tänkt mig. Det är svårt att tänka positivt just nu. Jag tar studenten om mindre än två månader och då skulle ju jag flytta till London. Vad gör jag nu? Jag vet att livet aldrig blir som man har tänkt sig, och att jag kommer hitta en annan väg, men det var ju inte såhär det skulle bli. Vad tråkigt att man har valt att gå in i en av de värsta branscherna i hela världen. Men jag har lärt mig mer om hur det är nu. Hur hård man måste vara och hur mycket man måste tro på sig själv. Jag vet fortfarande att jag kan. Annars hade jag aldrig gjort allt det här helt själv. Jag tror fortfarande på mig själv mer än vad någon annan gör. Bianca Kronlöv sökte till Scenskolan 8 gånger, sedan kom hon in. Alicia Vikander sökte till scenskolan och kom inte in, men vann en Oscar istället. Om dem kan så kan jag. Det har aldrig handlat om att komma in på den bästa coolaste skolan egentligen, det handlar om att jag ska skådespela och berätta andras historier. Och jag vet att jag kommer göra det. Men det är svårt att inte tveka på sig själv när inget går som man har tänkt sig.

Nu åker jag hem till Stockholm om två timmar. Jag ska fokusera på att må bra, kanske börja gå hos en psykolog. Jag måste fokusera på att plugga inför studenten, sova, vara med mina vänner och jobba på pjäsen som jag och min teatergrupp sätter upp i vår. Sen vet jag inte vad som händer, och det kliar i mig. Men det får väl vara så nu. Jag har gjort allt och lite till och det är okej att ta en paus och att låta sig själv andas.

Tack för att ni läste! Jag är kanske tillbaka till bloggandet nu, men man vet aldrig. Vi hörs snart igen. Haj

Share:
Reading time: 5 min

Jag sitter i mitt sovrum i London och vet inte om jag ska skratta, gråta eller skrika. Jag har pratat ganska mycket de senaste veckorna om hur priviligerad jag känner mig att jag får åka till London och gå på auditions till några av de bästa teaterhögskolorna i hela världen. Lilla jag från Haninge, som fortfarande lever på socialbidrag har på något sätt lyckats ta mig hela vägen hit. Jag vet inte hur det gick till. När jag berättar för människor att jag började jobba när jag var 15 och har sparat varje krona för att kunna ta mig hit så säger alla ”Wow, du är så jävla bra. Du kommer lyckas.” och så är det ju, jag är duktig som har kämpat och slitit för att kunna komma hit. Men idag slog det mig, på riktigt för första gången, att jag hade aldrig kunnat sitta här om det inte hade varit för alla kvinnor. Jag hade aldrig kunnat ta en teaterlektion om det inte hade varit för varje kvinna som har stått upp för sig själv och för kvinnans rättigheter. Jag är så tacksam att jag är född i den här tiden. Jag har ofta en pessimistisk syn på världen, jag känner ofta en hopplöshet och har svårt att bortse från den, men det går ändå framåt nu. Vi går bak och fram hela tiden, och att vi faktiskt går fram i vissa aspekter ger mig hopp i hopplösheten.

Skrev detta ovan igår på morgonen efter att jag sett Oprah’s tal från Golden Globes. Började gråta och grät i säkert en halvtimme, det var så starkt. Sen gick jag ut på Londons gator och mötte staden på ett sätt som jag aldrig gjort förr. Jag kände mig lätt, hälsade på alla som gick förbi och hade många givande samtal med människor som jag aldrig träffat förr. Jag köpte ett par byxor som är perfekta för en audition, ett par örhängen och hudvårdsprodukter att ha här i London så jag slipper ta med mig varje gång jag åker fram och tillbaka. Igår åkte jag även till RADA och stod utanför skolan och bara tog in känslan. Imorgon har jag min audition. Jag har aldrig varit så nervös förut- men aldrig heller så tacksam. Tack till alla människor som har skrivit till mig och gett mig så mycket stöd inför det här, jag behöver er. Tack. Det är nu det börjar!

Share:
Reading time: 2 min

Jag skrev i ett tidigare inlägg att jag typ inte har sett några filmer det här året. Gjorde därför en lista med filmer jag vill se nästa år och började på listan idag. Såg filmen Leon. Natalie Portman känns overklig för mig, så bra är hon. Jean Reno tycker jag också var helt fantastisk. Filmen var bra, inte den bästa jag sett men det kanske är för att jag inte uppskattar actionfilmer. Älskade soundtracken i filmen också. Relationen mellan Leon och Mathilda och plantan var fin. Gillade att Leon erkände på slutet att han älskade Mathilda.

Hur som haver! Här är min lista på filmer jag vill se:

– Leon (x)
– Harry Potter filmerna
– Hotell
– Sagan om ringen filmerna
– Pulp Fiction
– Phanton of the opera
– Black swan
– Lion
– Call me by your name
– The brakfast club
– Basketball diaries
– American beauty
– Fight club
– Dunkirk

Vet att det finns så många fler filmer jag borde se och vill se. Ska fråga mina filmkunniga vänner om tips (mimmi). Hej.

Share:
Reading time: 1 min

1. Kevin Murphy torrshampoo

Jag har alltid använt batiste torrshampoo, och tänkt att det var det bästa som finns på marknaden. Tills jag hittade denna mirakelprodukt! Köpte denna på black friday, eftersom att orginalprisat är rätt dyrt för en hårprodukt i mina ögon (249kr) och det var så värt. Den gör det ett torrshampoo ska göra: får håret att se rent ut. Perfekt för mig som har lugg.

2. Biotherm lait corporel

Jag har köpt om denna produkt kanske 4 gånger. Det är en bodylotion som är sååååå återfuktande. Den doftar citrus och är jättebra. Kommer aldrig sluta köpa.

3. Glossier highlighter stick

Jag avskyr highlighter som är poppande, när det blir för mycket och huden typ lyser. Det här är mer min grej. Älskar denna från Glossier. Brukar ta väldigt lite och applicera med mina fingrar, så att det ser mer naturligt svettigt ut.

4. Inglot creme rouge

Den perfekta rougefärgen för mig i en perfekt konsistens. Gillar verkligen krämprodukter, det ger ett mer naturligt resultat.

5. Maybelline krämögonskugga i färgen On and on bronze


En till krämprodukt. Denna ögonskugga från maybelline har jag haft i ca 3 år (den kanske är för gammal nu?) och som ni ser har den börjat torka. Men! Jag brukar blöta upp den med vatten innan använding. Det är en perfekt bronzig färg och den sitter på ögonlocket hela dagen.

Share:
Reading time: 1 min

Är inte youtube något av det bästa vi har? Jag älskar youtube, kan verkligen sitta och titta på videor i flera timmar. Ibland för länge. Y0utube har varit en del av min vardag sen jag var 13 år gammal, då tittade jag mest på smink och sånt där. När jag var 14 skaffade jag även en egen youtube kanal… Sök på Emily Jankkila om ni vill titta. Jag har gjort de flesta klippen privata, då jag skäms över vissa saker jag sa på den tiden, men det finns nog några klipp kvar som alla kan titta på. I alla fall, jag har under åren hittat några riktigt bra och kreativa kanaler, så jag tänkte dela med mig av mina favoriter!

1. CUT: https://www.youtube.com/user/watchcut
Om ni har missat den här kanalen så har ni varit under en sten de senaste åren. CUT är min absoluta favoritkanal på youtube. Kanalen består av ett gäng människor som började göra annorlunda videos, där dem sätter människor i obekväma situationer, bara för skojs skull. Nu har dem flera miljoner tittare på varje klipp och jobbar med youtube. Hur sjukt är inte det egentligen? Att man kan jobba med att filma coola saker. Jag lägger in mina favoritklipp här så fattar ni vad jag menar när jag säger obekväma situationer. 

2. Glossier: https://www.youtube.com/user/glossierTV/featured
Ett av mina favorit beauty-märken är Glossier. Dem har även en youtubekanal, som dem inte upptaderar på så mycket längre, men de videorna dem har är väldigt inspirerande. Älskar också Emily Weiss, som är skaparen av märket. Kolla in:

3. Variety: https://www.youtube.com/user/Variety
Den här youtubekanalen gör en serie som heter ‘Actors on actors’. Skådespelare pratar om varför dem jobbar med skådespeleri, erfarenheter, tips till varandra osv. Tror att jag har kollat på varje klipp i serien. Min favoritkombo är Kate Winslet och Saoirse Soran, älskar båda två. Så bra.

Share:
Reading time: 1 min

Kan inte fatta att det är tre veckor kvar av 2017 nu. Den enda jag vill är att de tre kommande veckorna ska gå extremt fort, så att jag kan få påbörja 2018. Har så mycket att se fram emot nästa år: alla auditions, alla skivor, studenten, flytten till London. Ahh. Men nu ska vi försöka leva i nuet va. Så här kommer min helg i bilder. Varsågoda!

Vaknade i lördags och kände mig jättestel, så jag började dagen på yogamattan. Yogade i typ 40 minuter och fick ett riktigt bra flow, märker att alla träningspass jag tagit den senaste månaden har gjort så att jag kan sätta ihop mitt egna pass hemma utan youtube och instruktörer med jobbiga zen-röster. Så en bra början på min helg! Brukar inte träna så ofta så känns bra att jag får visa upp det för allmänheten när det väl händer. Snälla säg att jag är duktig. (Inser att mina bilder jag lägger upp här är sjukt o-professionella hahah men orkar inte bry mig mer faktiskt)

Åt sedan detta till frukost både lördag och söndag, det var godare än vad det ser ut att vara jag lovar. En av mina favoritsaker med att vara ledig är att äta en stor frukost läänge vid typ en serie eller med en bok, det är så mysigt ju. Borde börja gå upp tidigare på vardagar och göra det då med, men let’s be honest: jag är verkligen inte så ambitiös. På vardagar äter jag typ en gammal bar till frukost, men det visar jag såklart inte här. Mitt liv är perfekt!

Åkte sedan hem till mina systrar där jag och Zoe julbakade. Vi gjorde knäck, lussebullar och en cheesecake på pepparkaksbotten.

Efter det åkte jag och mina helsyskon på julkonsert. Mycket mysigt, mycket bra.

Och den här bilden beskriver i princip hela min söndag. Jag sov ut idag, och började plugga vid 13. Har suttit på samma stol sedan dess typ, förutom att jag har tvättat kläder, bytt lakan i min säng, vattnat mina växter och tvättat mina sminkborstar. Klassisk fixa-mitt-liv-söndag.

Efter att jag pluggat i några timmar lagade jag min favoriträtt: lax med hemmagjord pesto och ugnsrostad potatis. Det tar ganska lång tid att göra men är så värt, gjorde också extra mycket så att jag har till matlådor i veckan.

Nu ska jag duscha, sätta på mig en ansiktsmask, öva monologer och sedan gå och lägga mig i min nybäddade säng. Perfekt söndag och en mysig helg, behövde det verkligen inför den kommande veckan. Har nämligen tre prov den här veckan, en intervju inför gymnasiearbetet och föreställning på lördag. Hoppas att ni också har haft en mysig helg!

Klart slut, hej.

Share:
Reading time: 2 min

Vaknade för sent idag och blev så irriterad på det. Han inte äta frukost och det kan typ förstöra hela min dag? Men när jag sprang från bussen till skolan, var helt svettig och min stickade tröja började klia så stannade en tant mig på perrongen och sa ”Vilken fin väska du hade!” och så gick hon vidare. Jag blev SÅ glad?? Bara en liten komplimang om min väska egentligen men det vände hela min dag. Åh älskar såna människor som inte bryr sig om vad som kan uppfattas som konstigt utan bara kör, som tanten gjorde. Vill bli mer som henne.

Jag har varit hemma i en timme nu och tagit selfies och övat monologer. Nu ska jag äta potatisbullar och plugga samhällsvetenskap. Äääälskar potatisbullar. Verkligen så najs när man inte orkar laga riktig mat.

Jag idag! Min tröja är från Other stories. Okej helt rörigt inlägg, men så får det bli. Hoppas ni har en fin torsdag! Hej

Share:
Reading time: 1 min

Känns som att jag kommer skriva som att alla här känner mig nu, för de fyra personerna som kommer läsa den här bloggen är mina två vänner, min brors flickvän och min syster typ. Kanske någon annan vän i klassen. Hej Mimmi! Hej Anna! Om du har råkat ta dig in här på min blogg, och du inte känner mig, så får du en liten introduktion om vem jag är här:
Jag heter alltså Emily men kallas för mycket olika saker: Kodde, Dodde, Freddie, Fred. Kärt barn har många namn. Jag är 18 år gammal och läser mitt sista gymnasieår på en skola lokaliserad på Söder i Stockholm. Där läser jag samhällsvetenskap som är SVINTRÅKIGT. Varje dag är en pina. Men jag har faktiskt bara lite mer än ett halvår kvar. Sen kommer jag SPRINGA ut med min studentmössa som är lite för liten. Tack Crownstudent. Sen är tanken att jag ska flytta till London för att studera teater!! Hur kul. Jag började med teater för två år sedan, alltså började ta teaterlektioner, och sedan dess har jag varit fast. Tror att alla jag känner (förutom min kända skådarspelarvän mimmi)  är extremt trött på att höra mig prata om manus, monologer och röstuppvärmningar. Till och med jag är lite trött på det. Men ärligt talat har teatern räddat mig många gånger och det hoppas jag att den kommer fortsätta göra. Utanför teatern och mitt eviga tjat så har jag vissa andra saker som jag har fastnat för. Hudvård, matlagning och tinderdejter, och jag tänker att jag kommer skriva om allt det här. Jag är förresten vegan. Men jag äter lax en gång i månaden. Och ibland har jag honung i mitt te fast att det kommer från getingar. Ingen kan vara perfekt!

Trots att jag vill vara en person med mycket integritet så sitter jag här. Med en blogg. En blogg??? Japp. Jag ska alltså dela med mig av mitt liv på internet, vilket betyder att det jag skriver här kan läsas av vem som helst när som helst. Känns inte skitbra, men av någon anledning (bekräftelsebehov) har jag ett starkt behov av att dela med mig av mitt liv på internet. Det har ju alla vi, på Instagram eller liknande. Men nu drar jag det ett steg längre och ska bli influencer. Häng me! 

Nä. Den faktiska anledningen till att jag har skaffat blogg är för att jag går sista året på gymnasiet, och jag vet att allt kommer gå så sjukt fort. Det gör det redan, är livrädd för att det känns som att jag gick i ettan IGÅR. Därför är jag här för att dokumentera! Lägga ut bilder! Skapa minnen! Och snart börjar min auditions till teaterhögskolorna i London, och det är något som jag har drömt om i mer än tre år, så det har varit bestämt sedan länge att jag ska dokumentera allt och dela med mig på www. För det känns så jävla stort. Om lite mer än en månad har jag min första audition på en av världen bästa teaterskolor. JAG. Det är bara så att jag måste skriva om det. Så även om det här är något som jag håller på med i en vecka och sen glömmer bort, för att jag är asbra på att starta projekt och sedan glömma bort dem, så kommer jag i alla fall att skriva om alla mina erfarenheter när det kommer till ansökningarna i London. Härligt va.

Hoppas alla mina 4 följare vill läsa. Om inte så är det okej. Jag skriver mest för mig själv. Lite för att bli sponsrad också. Om jag skulle få välja vilken sponsor jag ville just nu skulle jag lätt välja Lambi. Hatar att lägga pengar på papper?

Ja. Det var allt för den här gången. Tack för att du läste. Var god lämna en kommentar nedan om hur du känner inför detta fenomen. Puss o kram.

 

 

Bild på min studentmössa som är för liten och en bild på mig.

 

Share:
Reading time: 3 min